Det här kommer från början från Milton Erickson (känd hypnosterapeut från USA) och det han sa var att klienterna redan har alla resurser de behöver inom sig för att lösa det problem som de vill ha hjälp med. På något plan vet de redan hur problemet har uppkommit och därför vet de också hur det ska lösas.
Det är alltså inte samma sak som att vi redan har alla resurser och förmågor för att kunna lösa ALLA våra problem eller utmanande situationer, det skulle vara ett simplistiskt och naivt sätt att tänka.
Resurser för att lösa problem kan dock vara allt från att jag vet att jag har förmågan att lära mig komplexa färdigheter, att jag kan fråga andra, att jag kan googla på Internet mm. Förmågan att kunna skaffa mig fler resurser för att lösa mitt problem är en av de viktigaste resurser alla människor har.
För att kunna använda resursen som kan lösa situationen behöver vi
– Veta att vi har resursen.
– Veta hur vi använder den.
– Ha ett optimalt sinnestillstånd för att få tillgång till den.
Vi behöver alltså utveckla en robust förståelse för när, hur och i vilket sammanhang våra resurser är bäst lämpade och hur vi kommer åt dem när de behövs.
Ta som exempel en person som blir väldigt nervös av att ens tänka tanken på att stå framför folk och hålla en föreläsning. Resurserna finns redan där: Att prata, att stå upp och röra på sig, kunskaperna om ämnet (får vi förutsätta finns där), förmågan att förbereda sig genom att planera vad som ska sägas och i vilken ordning mm. Det som kanske behöver utvecklas mer är förmågan att sätta sig i ett riktigt bra sinnestillstånd för att få full tillgång till de andra resurserna. Personen har redan den här resursen också men kan behöva lära sig mer om hur man gör det mer effektivt och vid behov. Byggstenarna finns redan där, ändå beter sig inte personen som om de gör det.
Det finns t.ex. optimala inlärningstillstånd där det du läser om eller lyssnar på är otroligt intressant och spännande, allt är logiskt och självklart. Sen finns det andra tillstånd där du försöker lära dig något men du är frustrerad, stressad, tankspridd och ingenting verkar fastna och du MÅSTE ju hinna läsa allt det där till imorgon när du har möte med den viktiga kunden. Resurserna är alltså inte bara att du kan om du vill, du behöver också ett användbart kropp/sinnestillstånd för att komma åt dem.
Hur trevlig är du (resurs: att relatera till och kommunicera med andra på ett effektivt sätt) när du är riktigt stressad och skitirriterad på den där bussen som bara körde förbi. Hur troligt är det att du ler brett när någon då ber att få sitta på din plats i en full buss (som till slut kom)? Kan du däremot bryta och byta tillstånd behöver du inte storma in på jobbet och fräsa åt kollegan som undrar om du är klar med uppgiften du skulle gjort eftersom deadlinen är idag.
Därför brukar man vanligtvis lägga till: det finns inga människor utan resurser, det finns bara resurslösa sinnestillstånd.
Personligt Ledarskap 