Kognitiva förvrängningar – en handbok i hur du blir olycklig

Publicerat: november 16, 2009 i Uncategorized

Att utveckla sig som människa handlar inte bara om att utmana sina rädslor, prova nya saker, lära sig nya färdigheter eller att uppnå positiva sinnestillstånd. Är du inte medveten om vad och framförallt hur du tänker kommer du ändå inte att nå dit du vill. Inom kognitiv psykologi och även inom andra fält som NLP och Neurosemantics finns ett begrepp som på engelska heter ”cognitive distortions”.

Enkelt beskrivet handlar det om att vi är vana att tänka på ett visst sätt som förvränger vår upplevelse av verkligheten och skapar begränsningar för oss. Alla använder sig av de här mönstren då och då, det är först när de blir en vana som de börjar skapa problem för oss. Det kan vara värt att observera att det sällan är ett medvetet val bakom tankemönstren. De skapas av våra övertygelser, erfarenheter, attityder mm.

1. Negativa filter.
Fokus på det negativa och förstora det, samtidigt som allt positivt filtreras bort. Kan beskrivas som tunnelseende. Fokus på en liten negativ detalj och förstora den tills det är det enda som är viktigt.

2. Allt eller inget-tänkande.
”Jag måste vara perfekt, annars är jag totalt värdelös.” Det finns inga som helst nyanser. Människor och händelser sorteras i ”bra” eller ”dåligt”. Världen är svart eller vit. ”Ni är endera med oss, eller med terroristerna” som George Bush sade…

3. Över-generaliseringar
Jag bildar mig snabbt en uppfattning baserat på en enda erfarenhet eller lite information. Om något negativt händer en gång förväntar jag mig att det händer om och om igen. Skulle även kunna kallas ”kvällstidnings-tänkande”. Ta en liten bit information, vare sig den är bekräftad som fakta eller bara är en vinklad åsikt från någon ”expert”, och dra upp det till någon slags ”chock” som kan sälja lösnummer. Ett exempel på det är att NLP beskrivs som ovetenskaplig hjärntvätt. Det räcker att en ”expert” påstår det så kan Aftonbladets journalister gorma ut det i sina artiklar utan att behöva ta reda på mer fakta. Det gör liksom arbetet så mycket enklare… DN verkar iallafall välja en annan vinkling.

4. Antaganden
”Jag antar att jag ändå kommer få ett nej, så jag behöver inte ens ringa till det där företaget och berätta om vem jag är och vad jag är bra på.”, ”jag vet vad du kommer säga…”, Det är ingen idé…”. Jag behöver inte prova saker eller ta reda på om något är genomförbart. Jag vet ju redan att det inte går, du vill inte, de är inte intresserade osv. Det här är ett rätt arrogant sätt att tänka, både mot sig själv och andra. Om jag kan föreställa mig hur det kommer gå, då tar jag det som fakta.

5. Katastrof-tänkande
Det här är ofta resultatet av frågan ”Tänk om…”. Tänk om jag stammar när jag ska hålla min presentation? Oftast stannar det inte vid den frågan utan vi som är visuella och kreativa (kan vara en väldigt jobbig kombination i det här sammanhanget), kan sedan börja skapa alla möjliga scenarior i huvudet.
Flygrädsla är t.ex. ofta ett resultat av katastroftänkande. Varje ljud och luftgrop betyder att planet är på väg att gå sönder och störtar. Det här sättet att tänka kan användas med framgång även i mer vardagliga situationer för att t.ex. skapa svartsjuka, oro inför okända situationer osv.

6. Allt som händer är kopplat till MIG.
Tron att allt som människor gör eller säger är någon slags reaktion gentemot mig. Vi gillar även att jämföra oss med andra för att försöka utröna vem som är smartare, snyggare, mer framgångsrik mm. Det kan också visa sig som att en person tar personligt ansvar för händelser som han/hon omöjligtvis kan ha påverkat. Några exempel: ”han är så sur idag, det är säkert pga något jag har gjort.”, ”om inte jag hade varit sen hade jag hunnit hindra Nisse från att springa ut framför taxin och bli påkörd. Det är mitt fel att han ligger på sjukhus nu.”

7. Skyller ifrån sig
Vi ser andra som ansvariga för alla problem. Exempel: ”Sluta ge mig dåligt samvete!”, ”Du gör mig så arg”, ”Jag är sen pga bussen, tåget, löv på spåren, den där grannen som ville prata, för att det är mulet ute osv. Jag har ingenting med det att göra…”. Ingen kan ”få dig” att känna på ett visst sätt – det är bara du som har kontroll över dina egna känslor eller känslomässiga reaktioner. Att ge bort makten över sina känslor till andra är oftast bara för att man själv inte vill ta ansvar för dem.

8. Borde
Vi har alla en lista med regler över hur andra och vi själva borde bete sig. Människor som bryter mot reglerna gör oss arga eller ledsna, och vi får dåligt samvete när vi själva bryter mot reglerna. Borde används ofta som motivator, som om vi måste straffas innan vi gör något. Exempel: ”jag borde verkligen träna. Jag borde inte vara så lat.” En annan variant på det här är ”måsten”. Använder vi mycket måste och borde i vårt vardagliga språk lär det finnas en hel del dåligt samvete med också. När jag riktar mina borden och måsten mot andra skapar det ofta känslor av ilska och frustration.

9. Emotionell ”logik”
Om jag känner något måste det ju vara sant?! Om jag känner mig dum och tråkig, måste jag ju vara dum och tråkig. Du antar att dina ohälsosamma känslor på något sätt är en kompass för hur verkligheten ser ut. ”Jag känner det, alltså är det sant”. Det här är väldigt användbart om man vill skapa konflikter. ”Om jag är arg, då har jag rätt att vara arg och därför har jag rätt att bete mig som en 4-åring, för jag känner ju att jag är arg och det betyder att jag har rätt!!!”.

10. Globala etiketter
Det här är en ganska extrem variant på generalisering. Vi generaliserar en eller två av våra eller andras kvalitéer till en etikett. Jag kan t.ex. säga ”jag är en loser” i en situation där jag faktiskt misslyckades med att utföra något. Men om jag tar den informationen, drar upp den så att det blir en identitetsbeskrivning av mig själv, och sen färgar min syn på mig själv och i relation till andra, så skapar det rätt starka begränsningar. ”Jag är en loser, allt jag gör går åt helvete”.

Självreflektion är oftast första steget till att bli medveten om sina egna kognitiva förvrängningar. För den som vill se hur andra använder sig av dem kan du läsa Aftonbladet, DN, se Grannfejden på TV3 eller bara prata med en kompis. Vi använder dem hela tiden i olika sammanhang.

Annonser
kommentarer
  1. […] av med kognitiva förvrängningar med självreflektion, meditation, med mindfullnes och med trumresa/trummeditation! Så att du kan […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s